Jag kan gråta varje dag över att du är borta
Eller jag kan le för de dagar du var här
Jag kan vända mig från morgondagen och sörja gårdagen
Eller jag kan vara lycklig imorgon, för att du var en del av mitt liv igår
Jag har inte tänkt så mycket på på mamma på sistone tyvärr. Det är inget måste såklart, heller inget jag kan bestämma över, men det känns lite dumt när jag tänker efter, att jag inte tänker på henne mer. Men när pappa satte upp denna dikt, som han läst, på kylskåpet förut, så byggdes klumpen sakta men säkert upp i halsen, och tårarna var beredda att forsa nedför kinderna. Men jag drog mig snabbt ifrån pappa och dikten till tv:n för att komma på andra tankar.
I vilket fall som helst så är det med största säkerhet den finaste dikt jag någonsin läst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar