Nu undrar du säkert om jag mår bra...

Ibland vill man bara låsa in sig på sitt rum, slänga ut nyckeln genom fönstret från andra våningen, och låtsas om att allt runtomkring en är oväsentligt. Att inget, verkligen inget som har hänt, som händer eller kommer att hända har någon som helst betydelse. Att bara få sova, äta, sova ännu mer och kolla på oändligt många filmer. Spela piano, gitarr, och sjunga så högt och så mycket man bara velat. Det hade varit något. Att ha haft en frysbox med Ben & Jerrys glass som man kunde gått på dejt med vid varje film. Det hade inte heller varit fel. Man orkar inte med allt ibland, det blir helt enkelt för mycket. Man vill inte gå upp på morgonen. Man har ingen motivation till att vakna, mer än den motivation och glädje man har i att träffa ens vänner varje dag i skolan eller ah, på jobbet om man har ett sådant. En motivation och energikälla som drar mig ur sängen dagligen. Nu undrar du säkert om jag mår bra... Jodå, jag mår bra. Men ibland fastnar jag i mitt "depression mode" eller vad man ska kalla det, något jag med största säkerhet inte är ensam om att hamna i. En sinnesstämning som inte är världens bästa så att säga. Allt man tänker på blir helt plötsligt negativt och jobbigt av någon anledning. Man tänker tillbaka på saker man borde och hade velat göra annorlunda och man undrar vad och vart ens nuvarande livssituation kommer leda till i framtiden. Man sover dåligt och undrar vad det beror på. Äter jag fel, sitter jag framför datorn för mycket kanske. Ja vad vet jag. Man vaknar mitt i natten med tårar rinnandes längs kinderna, efter att ha drömt någon fucked up dröm som man inte ens fattar varför man drömde. Frågan är varför? För stress kan det inte bero på, inte i mitt fall. För mitt liv är väldigt förutbestämt eller hur man ska säga. Vilket resulterar i att jag sällan upplever stress. Jag försöker planera hur varje dag ska se ut, jag är pedantisk och organiserad i den mån jag kan, samtidigt som mina dagar, trots och kanske pga detta, antagligen inte uppfyller de krav som min hjärna och kropp faktiskt ställer... 

Men men, snart är jag i rätt sinnesstämning igen och kommer ha glömt allt jag nyss skrivit här ovan.

Jag kan ju avsluta med att jag personligen hade investerat i en ny säng innan jag skulle låst in mig i mitt rum på obestämd tid, det är en sak som är säker!